lördag 7 januari 2012

God fortsättning!..

Ja, då har vi alltså ett helt nytt magiskt film-år framför oss igen, som för-hoppningsvis kommer att bestå av många härliga klassiker som man ännu inte har sett, och som man väntat länge på att få avnjuta!..
Personligen har jag en hel rad med hett eftertraktade titlar på min önskelista som jag tänkt att beta av under detta år, som t.ex; "Island of Lost Souls" (1932), "Rocketship X-M" (1950), "Queen of Outer Space" (1958), "The Colossus of Rhodes" (1961) och "The Lost Continent" (1968) m.fl,  filmer som jag egentligen redan hade velat se för länge sedan men som av olika anledningar låtit vänta på sig.

Något som verkar bli allt populärare med åren är ju det här med remakes, alltså nyinspelningar av äldre filmer, och detta är en tradition som jag tycker att man kan hitta i de flesta filmkategorier.
Under 2000-talet producerades det radvis med nya Sci-fi och skräck-remakes, var av några av dessa bl.a var; "House of Wax" (2005), "The Black Hole" (2006), "Halloween" (2007), och "Friday the 13:th" (2009) m.fl, filmer med mer eller mindre lyckade resultat.

Originalet från 1953.
Personligen är jag alltid lite tvek-sam när det handlar om att försöka återskapa en redan berättad historia, eftersom jag brukar tycka att originalet alltid är det bästa.
Men jag måste ändå vidhålla att det faktiskt finns en hel del bra exempel på riktigt lyckade remakes, och när man ser en sådan film blir åtmin-stone jag väldigt glad, eftersom det ju i så fall handlar om en väldigt duktig regissör som kan konsten att skänka berättelsen rättvisa.
Steven Spielbergs nyinspelning av "War of The Worlds" från 2005, tycker jag är ett utmärkt exempel på detta, men även välgjorda och pampiga produktioner som Peter Jackson´s "King Kong" (2005) eller Scott Derrickson´s "The Day the Earth Stood Still" (2008) är i mitt tycke remakes med vilka man lyckats riktigt bra.

Om jag hade totat ihop en önskelista över klassiska filmer som det skulle vara roligt att få se i nya tappningar så hade jag ev kunnat tänka mig att inkludera titlar som "She" (1935), "Mistress of Atlantis" (1932) eller "The Most Dangerous Game" (1932), helt enkelt bara för att se om man trots dagens filmteknik skulle kunna komma upp i samma kvalitetsnivå som dessa mästerverk från 30-talet.
Resultatet skulle säkert bli storslaget och liksom de tidigare exemplen skulle de nya versionerna säkert bjuda på massor av imponerande specialeffekter, men just den där speciella magin och mystiken som omhuldar originalfilmerna tror jag är väldigt svår att återskapa.
Därför, trots en riktigt bra remake, vinner enligt min mening originalet ändå alltid till sist!..


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar