Rocket to the Moon (1967)

"Jules Verne´s Rocket to the Moon" är en mycket trevlig Sci-fi komedi från 1967, regisserad av Don Sharp och med passande skådisar som Burl Ives, Troy Donahue, och Terry-Thomas m.fl i några betydande roller.
Filmen bygger på Jules Vernes klassiska roman "From the Earth to the moon" eller "De la Terre a´ la Lune" som den hette i original då den utgavs 1865, och handlar kort och gott om förberedandet inför den allra första månresan.
Romanen ingick i den populära bokserien "The Extraordinary Voyages", som även innefattade andra populära titlar av Jules Verne som t.ex "Journey to the Center of the Earth" (1871) och "Twenty Thousand Leagues Under the Sea" (1872).

Den här gemytliga Brittiska filmversionen från 1967 som även gick under namnet "Those Fantastic Flying Fools" då den släpptes i USA, är bara en i raden av Jules Verne-klassiker som har den där lättsamma komiska tonen och den speciella atmosfären som är så typisk för filmer baserade på denne författares böcker.
Jag kommer närmast att tänka på likartade produktioner som "Five Weeks In a Ballon" (1962) och "In Search of the Castaways" (1962), som även de är odödliga mästerverk.
Jämför man denna film med andra filmklassiker i samma stil som t.ex "First Men In the Moon" från 1964, som bygger på en känd roman av H.G. Wells från 1901, så hittar man trots ett likartat tema ändå ganska många olikheter.
Medan man i "First Men In the Moon" lyckas ta sig ända fram till månen, landstiga och dessutom konfronteras med märkliga månvarelser, så får man i "Rocket to the Moon" endast följa med under förberedelserna och byggandet av en rymdraket. Farkosten hinner däremot aldrig lämna jorden.
Båda filmerna är dock enligt mitt tycke precis lika sevärda och fascinerande.

Handling: I denna underhållande Jules Verne-komedi får vi följa med när Phineas T Barnum (Ives) år 1875 med hjälp av den rike Lord Barset (Dennis Price) lyckas finansiera den allra första resan till månen.
Deras plan är att skjuta iväg en raket med hjälp av en slags kanon som är inbyggd i ett berg, något som dessvärre snart visar sig blir svårare än man trodde.
Ekonomiska problem plus illasinnat sabotage m.m gör att det hela slutligen blir på ett sätt som nog ingen väntat sig.

Om man som jag älskar den här typen av underbara klassiker, ja då bör man enligt mitt tycke absolut se och njuta av "Jules Verne´s Rocket to the Moon" från 1967, med skådisar som är som klippt och skurna i sina roller!..
Magnifike Terry-Thomas t.ex med sin roliga Engelsk-aristokratiska look, som hade en lång och imponerande karriär och som man genom åren även kunnat se i filmer som "Tom Thumb" (1958), "The Wonderful World of the Brothers Grimm" (1962) och "Arthur! Arthur!" (1969) m.fl....

Fler filmcitat!

"To a new world of Gods                        (Bride of Frankenstein, 1935)
 and Monsters."

"Welcome to Sherwood,                          (The Adventures of Robin Hood, 1938)
 my lady!"

"Toto, I´ve got a feeling we´re not             (The wizard of Oz, 1939)
 In Kansas anymore."

"I haven´t been afraid since                         (Gaslight, 1944)
 I´ve known you."

"So let It be written, so let It be done"       (The Ten Commandments,1956)

"Well, I´ll wear the darn clothes                (Vertigo, 1958)
 If you want me to, If...If you´ll just...
 just like me."

"Feed me!"                                               (The little Shop of Horrors, 1960)

"Take you´r stinkin paws of me,                (Planet of the Apes, 1968)
 you damned dirty ape!"

"I used to hate the water.                           (Jaws, 1975)
 I can´t Imagine why."

"E.T. phone home."                                    (E.T., 1982)

Godzilla vs. Mothra (trailer)

Japanska klassiker del 1.

Japan har under flera decennier vid sidan om USA varit ett av få länder som satsat hårt och som lyckats väldigt bra med att producera fantasifulla skräck och sci-fi filmer. Mästerverk som både roat och fascinerat fans över hela världen...

Godzilla och Rodan m.fl

1954 kom kultklassikern "Godzilla-monstret från havet", eller "Gojira" som den heter i original, som skulle bli den första i en lång rad filmer om en jättelik urtidsödla som går bärsärkagång genom staden Tokyos gator.
Regissören hette Ishiro Honda, som fortsättningsvis skulle bli ett av de största namnen inom den s.k "Kaiju"-genren, vilket ungefär betyder "Strange beast" på engelska.

Filmbolaget som skulle komma att stå för nästan all produktion av denna typ av filmer hette Toho Company, Ltd.
Det är inte helt omöjligt att för-fattarna till "Gojira" ev hämtade sin inspiration från tidigare klassiska monsterfilmer som t.ex "King Kong" (1933), en karaktär som faktiskt lite längre fram t.o.m skulle komma att användas i filmer som t.ex "King Kong vs. Godzilla" från 1962.
1954 producerades även en Sci-fi klassiker med titeln "Ghost Man", och 1955 var det dags för "Godzilla Raids Again", som var den andra filmen i serien om jättedinosaurien.
1955 kom även en "Kaiju"-film som hette "Half Human", och 1956 gjorde "Rodan", en enorm flygödla för fösta gången entré på vita duken i en film med samma namn, även den regisserad av Ishiro Honda. Sci-fi klassikern "Warning from Space", också den från 1956 handlade om "Stjärn"-formade utomjordingar, och i slutet av årtiondet följde sedan en hel rad "med japanska Sci-fi titlar, som t.ex "The Mysterians" (1957), "The H-Man" (1958) och "Battle In Outer Space" (1959).

Mothra och Gamera m.fl

60-talet introducerades bl.a med en skräckfilm som hette "Jigoku" (1960), och samma år kom även en Sci fi film med titeln "The Human Vapor".
Ett Sci-fi äventyr med det fantasifulla namnet "Invasion of the Neptune Men" producerades 1961, och samma år blev det även dags för den flygande jätteinsekten "Mothra" att skrämma slag på biopubliken i dess debutfilm.
Regissören hette även här inte helt oväntat Ishiro Honda, och denne skulle även stå för nästa projekt som blev "Gorath" (1962).

En skräckis med titeln "The Manster" kom samma år, och sedan följde en rad Sci-fi klassiker som "Atragon" (1963), "Matango" (1963), "Dogora" (1964) samt "Ghidora, the Three-Headed Monster" (1964).
En sammandrabbning mellan två av de största monstergiganterna skildrades i "Godzilla vs. Mothra", även den filmen från 1964, som sedan följdes av "Frankenstein vs. Baragon" från 1965, en film där
Universal´s klassiska filmmonster vuxit till jättestorlek i en japansk version för att kunna kämpa mot Baragon.

1965 blev även året då det eldsprutande monstret "Gamera" skulle se dagens ljus, i en Sci-fi film regisserad av Noriaki Yuasa.
Denna kultklassiker producerades av filmbolaget Daieis, och det har efter debutfilmen gjorts inte mindre än elva st uppföljare.
1966 kom en Sci-fi film med titeln "Ebirah, Horror of the Deep", som sedan avlöstes av filmer som "The Face of Another" och "Godzilla vs. the Sea Monster" (som var den första filmen med nye regissören Jun Fukuda) och 1967 kunde biopubliken låta sig fascineras av klassiker som "Gappa the Triphibian Monster", "Son of Godzilla" och "Ultraman".

"Destroy all Monsters" hette en storslagen "Kaiju"-film som kom 1968, regisserad av Ishiro Honda, där de flesta av Toho´s filmmonster ingick, så som Mothra, Rodan., King Gidorah, Baragon, Kumonga och Varan m.fl.
Samma år lanserades även skräckklassiker som "Goke, Body Snatcher from Hell" och 1969 rundades slutligen detta spännande decennium av med en rad kultiga filmer som "All Monsters Attack", "Latitude Zero" och "Ultraman, Ultraseven: Great Violent Monster Fight"...


Fortsättning följer...

Bra 80-tals Sci-fi!..

Såg en i mitt tycke riktigt bra Sci-fi klassiker från 1985 här om kvällen som hette "Lifeforce", regisserad av Tobe Hooper och med en rad duktiga skådisar som Steve Railsback, Peter Firth, Mathilda May och Patrick Stewart i några av rollerna.

Tobe Hooper är skräckfilms-regissören som med sin kultklassiker "The Texas Chainsaw Massacre" lyckades väcka en hel del rabalder på 70-talet, när ämnen som filmvåld och sencur så hett diskuterades.
En film som många idag f.ö anser är ett riktigt mäster-verk i sin genre. Hooper är dessutom skapare till klassiker som "Salem´s Lot" (1979) samt "Poltergeist" (1982), och 1986 kom hans remake på det klassiska Sci-fi dramat "Invaders from Mars" från 50-talet.

Special-effekterna i "Lifeforce" är liksom i många av Tobe Hoopers verk inte precis av det blygsammare slaget, och till sin hjälp hade han i denna film John Dyktra, som är en legend inom området och som även stått för effekterna i klassiker som "Star Wars", "Battlestar Galactica" och "Star Trek: The Motion Picture" m.fl.

Handlingen i "Lifeforce" bygger på en roman av Colin Wilson från 1974 med namnet "The Space Vampires" , en titel som faktiskt säger en hel del om vad denna berättelse går ut på;

Besättningen ombord på rymdkapseln Churchill är i färd med att på nära håll studera Halley´s komet, när man plötsligt får syn på ett gigantiskt främmande rymdskepp som ser ut att vara i nöd.
Man bestämmer sig för att undersöka saken närmare, och när besättningen går ombord finner de bl.a tre st  människoliknande utomjordingar som ligger i några glaskistor.
Man tar med sig utomjordingarna (som egentligen är vampyrer) tillbaka till jorden i tron att de är döda och med avsikten att obducera dem, men innan det händer vaknar plötsligt en av vampyrerna (som är en ung kvinna) till liv, och snart börjar hon suga livsenergin ur alla människor som råkar befinna sig i närheten. De tre rymdvampyrerna rymmer, och snart faller fler och fler människor offer för varelserna som innan allt är över, nära på hinner förvandla hela Londons befolkning till mordiska zombies.

Steve Railsback som har den största huvudrollen i denna film, har genom åren varit en ganska underskattad skådis enligt min uppfattning, och han verkar inte heller vara speciellt känd hos den bredare publiken i Sverige.
Dock har han ända sedan 70-talet medverkat i en rad sevärda klassiker som t.ex "The Visitors" (1972), "The Stunt Man" (1980), "Deadly Games" (1982) och "Blue Monkey" (1987) m.fl.
Han har även förekommit i olika TV-serier, som t.ex "From Here to Eternety" (1979) och "The Hitchhiker" (1985) m.fl.

"Lifeforce" är en ödesmättad Sci-fi thriller med en skön 80-tals känsla, som inte precis spar på krutet när det gäller fart, fläkt och häftiga effekter!..
Så min gissning är att om man redan gillar liknande filmer i stil med "Alien", "Predator" och "Species" m.fl, så tar man även denna Sci-fi pärla till sitt hjärta.
Rekommenderas varmt!..

En underhållande skådistrio

Jon Hall, Maria Montez och Sabu, 1944.

Den färgsprakande äventyrs-klassikern "Arabian Nights" från 1942, var den första av tre st filmer under 40-talet som inte bara hade det gemensamt att de innehöll samma magiska och fantasifulla atmosfär, utan de bjöd faktiskt även på samma skådespelartrio, som bestod av Maria Montez, Jon Hall och Sabu Dastagir.
Filmerna hette "Arabian Nights" (1942), "White Savage" (1943) och "Cobra Woman" (1944) och är precis den typen av tidlösa klassiker som de flesta idag nog speciellt förknippar aktrisen Maria Montez med.
Montez skulle även komma att göra ytterligare tre filmer tillsammans med Jon Hall, men då utan Sabu i rollistan.
Dessa var "Ali Baba and the Forty Thieves" (1944), "Gypsy Wildcat" (1944) samt "Sudan" (1945) och de innehöll precis som de första, en blandning av äventyr, romantik och fantasy.

Maria Montez (1912-1951) var en Dominikanskfödd aktris som under större delen av sin karriär gjorde sig känd för att just ikläda sig roller som exotisk skönhet med smak för dyrbara kläder och juveler, och eftersom dessa kostymfilmer gjordes under 40-talet då det fortfarande var relativt nytt med maffiga färgproduktioner, så blev hon helt enkelt "Drottningen av Technicolor".
Hon hann efter dessa filmer även medverka i klassiker som "Pirates of Monterey" (1947), "Siren of Atlantis" (1949) och "Portrait of an Assassin" (1949) innan hon tragiskt nog gick bort alldeles för tidigt i en hjärtattack endast 39 år gammal.

Jon Hall (1915-1979) var en amerikansk skådis med klassisk gentlemanna-look som startade sin karriär i mitten av 30-talet, i filmer som "Charlie Chan in Shanghai"(1935) och "The Mysterious Avenger" (1936) m.fl. På 40-talet medverkade han i klassiker som "The Tuttles of Tahiti" (1942), "The Invisible Man´s Revenge" (1944) samt "Last of the Redmen" (1947) och på 50-talet uppmärksam-mades han bl.a för rollen som Dr. Tom Reynolds i TV-serien "Ramar of the Jungle" (1952-54).

Sabu Dastagir (1924-1963) var en skådespelare av Indisk härkomst, som skulle bli känd och evigt förknippad med en rad roller i äventyrsfilmer som de ovannämnda.
Han debuterade i "Elephant Boy" från 1937 och fortsatte sedan under resten av sin karriär med att dyka upp i olika djungeläventyr och fantasyklassiker som "The Thief of Bagdad" (1940), "Jungle book" (1942), "Tangier" (1946), "Man-Eater of Kumaon" (1948), "Savage Drums" (1951), "The Black Panther" (1956) och "Sabu and the Magic Ring" (1957).

Alla dessa mästerliga klassiker producerades under en epok då Hollywood hade sina verkliga glansdagar.
Man skulle kort och gott kunna säga att stjärnspäckade filmäventyr som utspelar sig i Orienten eller som innehåller ökenromantik helt enkelt var på modet under just 40-talet.
Och ännu i dag är det något alldeles speciellt med dessa filmer tycker jag.
Det är nämligen fantastiska och sagolika äventyr som det är väldigt lätt att drömma sig bort i, filmer som gör att åtminstone jag för en stund glömmer både tid och rum.....