Att jag fullkomligt älskar klassiska Sci-fi filmer från 50 och 60-talet, kommer nog knappast som någon överraskning för alla som brukar läsa min blogg.
Sköna kultfilmer som innehåller allt ifrån flygande tefat, groteska monster och galna vetenskapsmän till robotar, jättar och miniatyrmänniskor m.m är enligt mitt tycke härlig underhållning som man aldrig kan få nog av.
Jättar och miniatyrmänniskor är f.ö ett tema som förekommit i en hel rad med Sci-fi klassiker genom tiderna.
Jag tänker närmast på filmer som "The Incredible Shrinking Man" (1957), "Attack of the Puppet People" (1958), och "Village of the Giants" (1965) m.fl, och så förstås en ytterst sevärd TV-serie från slutet av 60-talet skapad av den mycket begåvade producenten Irwin Allen, med titeln...
..."Land of the Giants" (1968-70), regi; Harry Harris, Sobey Martin och Irwin Allen, samt med skådisar som Gary Conway, Don Matheson, Kurt Kasznar och Deanna Lund m.fl i några av de ledande rollerna.
Irwin Allen som även skapade kultförklarade Sci fi-serier som "Lost In Space" (1965-68), "The Time Tunnel" (1966-67) och "Voyage to the Bottom of the Sea" (1964-68) m.fl, skulle även med "Land of the Giants" visa att han var den självklare mästaren på sitt område, för som stor beundrare av klassisk Sci-fi kan man inte göra annat än bara älska denna TV-serie!..
I 51 färggranna episoder hänförs och förbluffas man av hur oerhört väl genomarbetat allting är, både story-mässigt och hur man skapat dekorer och rekvisita, men även skådespelarna som i mitt tycke är som klippt och skurna för sina roller, bidrar förstås även de till seriens höga kvalité.
Om denna TV-serie hade kommit till idag så hade givetvis alla specialeffekter skapats med hjälp av datateknik.
Här känns allting mycket mera genuint och äkta, vilket är mycket trevligare.
Allen och hans team hade förmodligen ett enormt krävande arbete med att bygga upp storskaliga modeller av alla de föremål som finns i jättarnas värld, som t.ex telefoner, dricksglas, böcker, kikare och andra prylar. Saker som är gigantiska i jämförelse med hjältarna i serien.
Hur som helst så blev i alla fall resultatet mästerligt enligt mig!
Irwin Allen producerade under sina verksamma år även en rad sevärda långfilmer som med tiden blivit riktiga kultklassiker.
Bland dessa kan man t.ex hitta verk som "City Beneath the Sea" (1971) och "The Return of Captain Nemo" (1978) samt katastrof-filmer som "The Poseidon Adventure" (1972), "The Towering Inferno" (1974) och "The Swarm" (1978) m.fl...
söndag 30 september 2012
onsdag 12 september 2012
Titanic (1953)
Katastrofer av olika slag har skildrats på vita duken genom hela filmhistorien, och en av de mest dramatiska är förstås Titanics tragiska öde 1912 då ett enormt isberg satte stopp för lyxfartygets jungfruresa till Amerika.
Det är i år hundra år sedan som Atlantens iskalla vatten slukade Titanic, och de flesta som idag hör om denna händelse kommer förmodligen automatiskt att tänka på James Camerons fantastiska storfilm från 1997, med skådisar som Leonardo DiCaprio, Kate Winslet och Billy Zane i några av de ledande rollerna.
En film som f.ö fick motta inte mindre än elva st Oscars året efter premiären.
Det har dock kommit en hel rad med långfilmer och TV-serier genom åren som berättar om denna historiska händelse, och en 50-tals klassiker som enligt mitt tycke är en av de allra bästa är mästerliga "Titanic" från 1953, regisserad av Jean Negulesco och med skådisar som Clifton Webb, Barbara Stanwyck och Robert Wagner m.fl i rollistan.
När denna film gjordes fanns förstås inte den datateknik som idag är så vanlig när filmmakarna vill skapa maffiga effekter på bioduken, men denna fascinerande klassiker tycker jag är ett stort bevis på att sådant inte alls är nödvändigt. Här har man istället byggt upp en ödesmättad stämning med hjälp av skickliga skådespelare som är perfekta i sina roller, och man har lyckats skapa en atmosfär som gör att man helt enkelt sitter som fastklistrad ända fram till det dramatiska slutet.
Dessutom bidrar den passande musiken av Sol Kaplan väldigt mycket till filmens storhet.
Barbara Stanwyck var en mångsidig och karismatisk skådespelerska som många kanske även känner igen ifrån klassiker som "Meet John Doe" (1941), "Double Indemnity" (1944) och "The Strange Love of Martha Ivers" (1946) m.fl, och i denna film ser vi henne i rollen som Julia Sturges, en kvinna som befinner sig i en äktenskaplig kris och som klivit ombord på Titanic tillsammans med sina barn för att styra resan mot Amerika.
Clifton Webb som spelar Julias make Richard Ward Sturges är också han med på fartyget som halvvägs in i filmen går sitt sorgliga öde till mötes.
Webb medverkade under 40 och 50-talet dessutom i Film Noir-klassiker som "Laura" (1944), och "The Dark Corner" (1946) m.fl.
Jean Negulesco regisserade förutom denna film även verk som "Johnny Belinda" (1948) och "Under my Skin" (1950) m.fl.
Att klassiska draman som "Titanic" från 1953 fortfarande håller måttet råder det enligt min mening inget tvivel om.
Att man sitter där som trollbunden framför TV:n samtidigt som man glömmer bort både tid och rum tycker jag är tillräckliga bevis för att det är något alldeles speciellt och magiskt med dessa härliga filmhistoriska konstverk....
Det är i år hundra år sedan som Atlantens iskalla vatten slukade Titanic, och de flesta som idag hör om denna händelse kommer förmodligen automatiskt att tänka på James Camerons fantastiska storfilm från 1997, med skådisar som Leonardo DiCaprio, Kate Winslet och Billy Zane i några av de ledande rollerna.
En film som f.ö fick motta inte mindre än elva st Oscars året efter premiären.
Det har dock kommit en hel rad med långfilmer och TV-serier genom åren som berättar om denna historiska händelse, och en 50-tals klassiker som enligt mitt tycke är en av de allra bästa är mästerliga "Titanic" från 1953, regisserad av Jean Negulesco och med skådisar som Clifton Webb, Barbara Stanwyck och Robert Wagner m.fl i rollistan.
När denna film gjordes fanns förstås inte den datateknik som idag är så vanlig när filmmakarna vill skapa maffiga effekter på bioduken, men denna fascinerande klassiker tycker jag är ett stort bevis på att sådant inte alls är nödvändigt. Här har man istället byggt upp en ödesmättad stämning med hjälp av skickliga skådespelare som är perfekta i sina roller, och man har lyckats skapa en atmosfär som gör att man helt enkelt sitter som fastklistrad ända fram till det dramatiska slutet.
Dessutom bidrar den passande musiken av Sol Kaplan väldigt mycket till filmens storhet.
Barbara Stanwyck var en mångsidig och karismatisk skådespelerska som många kanske även känner igen ifrån klassiker som "Meet John Doe" (1941), "Double Indemnity" (1944) och "The Strange Love of Martha Ivers" (1946) m.fl, och i denna film ser vi henne i rollen som Julia Sturges, en kvinna som befinner sig i en äktenskaplig kris och som klivit ombord på Titanic tillsammans med sina barn för att styra resan mot Amerika.
Clifton Webb som spelar Julias make Richard Ward Sturges är också han med på fartyget som halvvägs in i filmen går sitt sorgliga öde till mötes.
Webb medverkade under 40 och 50-talet dessutom i Film Noir-klassiker som "Laura" (1944), och "The Dark Corner" (1946) m.fl.
Jean Negulesco regisserade förutom denna film även verk som "Johnny Belinda" (1948) och "Under my Skin" (1950) m.fl.
Att klassiska draman som "Titanic" från 1953 fortfarande håller måttet råder det enligt min mening inget tvivel om.
Att man sitter där som trollbunden framför TV:n samtidigt som man glömmer bort både tid och rum tycker jag är tillräckliga bevis för att det är något alldeles speciellt och magiskt med dessa härliga filmhistoriska konstverk....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)